Det är lite som när man hör en bloggares röst för första gången och man tänker "Är det så hon låter?" eftersom man hade föreställt sig något helt annat

Jag har inte undgått att det är många diskussioner om näthatet i Sverige just nu. Som journalist var jag ganska skonad, samtidigt som jag aldrig fick se de värsta kommentarerna eftersom de filtrerades bort. Men när jag bloggade på engelska var jag med om en del. Helt plötsligt kunde jag få massor av nya besökare, vi pratar tusentals, och när jag spårade dem kom de från tyska och australiensiska forum som bland annat kommenterade hur jag såg ut och hur jag klädde mig. De räknade förmodligen inte med att jag faktiskt skulle läsa vad de skrev, men folk måste alltid vara medvetna om att vem som helst kan läsa allt på nätet, vilket språk det än är skrivet på. Ibland kunde det dyka upp anonyma kommentarer i bloggen som sa saker som "You're ugly" och inget mer. "Du ska inte tro att du är något"-kommentarer gör mig inte glad, varken online eller IRL, men det är väl när man får sådana, om något, man vet att man har kommit någonstans när folk vill försöka bevisa motsatsen.

Det jag tycker är läskigt är hur människor bildar sig en uppfattning av hur man är som person utifrån bloggen eller andra sociala medier. Det måste man vara medveten om. Det är därför jag ofta funderar på om jag verkligen ska blogga. När jag bloggade på engelska var min nisch att skriva om rosa saker och visa rosa outfits, vilket ju ledde till att vissa läsare trodde att jag inte gjorde annat än att leva i en rosa bubbla där allt i livet var sockersött.

Ni som inte känner mig kommer ju att "döma" mig utifrån vad ni ser på bloggen. Folk som följer mig på bara Instagram eller bara här har till och med förmodligen olika syn på mig. På Instagram har jag senaste tiden nästan bara lagt upp bilder som har med träning att göra. Följare där kanske tror att jag inte gör annat än att äta kesomackor och gå till gymmet. Men vid en första anblick på min blogg ser det ut som att jag lever det stereotypiska amerikanska matlivet med feta hamburgare, friterad ost och cupcakes. Det visar hur olika uppfattningar det till och med går att få om samma person. Allt handlar om vilken bild man ger och det är viktigt att tänka på, både för mottagaren och avsändaren. I slutändan är jag ju inte min Instagram eller min blogg, utan jag är jag.

English: A hot topic in Sweden right now is how people express so much hate on the internet. Almost everybody has experienced it in some kind of way. For me, it was much worse when I blogged only in English. People in Germany and Australia discussed about how I looked and dressed on discussion boards and sometimes I got comments on my blog that told me that I was ugly, and things like that. I mostly feel sorry for the people who do it, since you can't be happy with your own life if you have to tell others how bad they are. But I'm also aware of how people "judge" you by only looking at your blog, since that's all they might know about you. I think it's important to think of that, both as a blogger and a reader. A good example is the comparison between my blog and my Instagram. I mostly just post fitness pictures on my Instagram right now, so followers there probably think that that's all I do. But the readers of my blog see hamburgers, cheese curds and cupcakes, so they probably see me in a different way. And in the end, I'm not my Instagram or my blog, I am just me.